Idag är det ett år sedan du lämnade oss här på jorden. Jag saknar dig så mycket att jag knappt kan förstå det själv. Det gör alltid ont i bröstet när jag tänker på dig, tårarna bränner och svaljet blir tungt. Ett år. 

Ibland är livet för orättvist. Vi som skulle bli gamla ihop och alltid finnas där för varandra. 

Jacob, du anar inte hur mycket du fattas oss. En pusselbit i livet kommer alltid att saknas. Hålet i mitt bröst kommer alltid att finnas kvar av den enorma sorg jag känner över att mista min bästa vän sedan barnsben. 

Du är och förblir, För Evigt i mina tankar, 

Jag saknar dig min älskade vän 🕊❤🕊